Digital Hälsa 2019-09-09: Taligenkänning växande teknik i välfärdssektorn

Helen Kenzler, vd för Max Manus, kan konstatera att efterfrågan på lösningar baserade på taligenkänning för dokumentation inom socialtjänst, hälso- och sjukvården nu växer snabbt i Sverige. Den svenska marknaden för applikationer som omvandlar tal till text har hittills varit betydligt större i Norge och Danmark än i Sverige. – Foto: Jonny Sågänger
Taligenkänning växande teknik i välfärdssektorn
Tekniken för att använda rösten istället för fingrarna på tangentbordet för att skapa skriven text har under de senaste åren blivit alltmer etablerad inom framför allt hälso- och sjukvård i Norge och Danmark.
I Sverige däremot har marknaden för lösningar för taligenkänning inom välfärdssektorn vuxit långsamt – tills för ett drygt år sedan. Det menar Helen Kenzler, vd på det norska it-företaget Max Manus dotterbolag i Sverige. Hon minns mycket tydligt när försäljningen på den svenska marknaden började ta fart.

– Startskottet för den kraftiga ökningen av försäljningen av våra lösningar för taligenkänning till välfärdssektorn kom en dag i juli förra året, jag tror det var den elfte. Då fick jag ett samtal som ledde fram till en större beställning. Samtalet blev det första i en rad kontakter som resulterade i en snabbt växande försäljning både inom hälso- och sjukvård samt kommuner under resten av 2018 och hittills i år, säger Helen Kenzler till Digital Hälsa.

Socialsekreterare inom socialtjänsten, läkare och annan vårdpersonal som använder Max Manus digitala lösning för taligenkänning får sitt tal via datorn omvandlat till text som överförs till valfritt program, applikation eller webbtjänst.

Vad ligger bakom det växande intresset för Max Manus lösning för taligenkänning inom hälso- och välfärdssektorn i Sverige?

– Det är ett antal faktorer som driver på utvecklingen. Men en viktig orsak är att tekniken bidrar till att aktiviteter inom till exempel vårdprocessen kan accelereras tack vare att läkare och annan vårdpersonal med hjälp av taligenkänning får sina anteckningar dokumenterade direkt in i patientjournalen eller andra vård-it-system. Problemet med diktat som inte blir inskrivna och orsakar fördröjningar i vårdprocessen kan elimineras. Genom att dokumentationen dessutom omgående kan signeras av behandlande läkare, så kan patienten genast få tillgång till dokumentationen i sin journal på nätet, säger Helen Kenzler.

Hon poängterar även att det finns en studie från Stanford University som visar att det går cirka tre gånger snabbare att tala in en anteckning jämfört med att skriva samma anteckning med tangentbord.

– Många läkare och andra yrkesgrupper – inom såväl privat som offentlig vård – dokumenterar på egen hand genom att skriva. Med taligenkänning kan vårdens resurser nyttjas mer optimalt och fler patienter kan snabbare flöda genom vårdsystemet, säger Helen Kenzler.

Studien från Stanford University visar även att kvaliteten på dokumentationen blir 20 procent bättre vid användning av taligenkänning, jämfört med inskrivning med tangentbord.

Max Manus tillväxt är ett resultat av målmedveten marknadsföring i samband med till exempel Vitalis-mässan, företagets försäljningsargument och samarbete inom Sveriges Kommuner och Landstings utvecklingsarbete kring effektivisering av dokumentationen genom taligenkänning. Det växande antalet kunder finns inom offentlig förvaltning och hos privata vårdgivare. Vissa av de offentliga kunderna köper Max Manus lösning genom att göra avrop från ramavtal som hanteras av SKL:s upphandlingsverksamhet SKL Kommentus.

– Flertalet stora privata vårdgivare använder i dag Max Manus taligenkänning. Bland våra regionkunder finns Skåne, Östergötland, Uppsala och Jämtland-Härjedalen. Dessutom används lösningen av ett 30-tal kommuner. Fler och fler kunder tillkommer i allt snabbare takt, säger Helen Kenzler.

Hon menar att försäljningen även drivs på av att fler och fler av de presumtiva kunderna inser att implementeringen av taligenkänning för dokumentation blir ett lämpligt tillfälle att göra en omfattande analys av befintliga processer, för att sedan ta tillfället i akt att effektivisera.

Det finns uppgifter om att mellan åtta och nio av tio läkare i Norge använder taligenkänning i sitt arbete med vårddokumentation. I Sverige använder i dag färre än en av tio tekniken.

Varför har det dröjt längre för tekniken med taligenkänning för vårddokumentation att slå igenom i Sverige?

– Vår analys är att de lösningar som introducerades i Sverige för ett antal år sedan var av så låg kvalitet att taligenkänning som teknik fick ett dåligt rykte, som spreds över hela landet. De som blev brända på att slösa bort arbetstid på projekt baserade på undermålig taligenkänningsteknik har varit ytterst skeptiska, säger Helen Kenzler.

På den globala e-hälsokonferensen och mässan Himss 2019 i början av året väckte nya tekniker för röststyrning och implementering av dessa tekniker stort intresse inom hälso- och sjukvården.

Har Max Manus planer på att utveckla tekniken för taligenkänning även för röststyrning i vårdmiljö?

– Max Manus erbjuder en egen paketerad tjänst baserad på det internationella företaget Nuance taligenkänningsmotor. Vi samarbetar sedan många år med Nuance, som enligt vår mening är den främsta aktören på taligenkänning. Nuance har produkter och utvecklingsverksamhet inom området röststyrning, säger Helen Kenzler.

Stanfordstudien finns även refererad i publikationen Stanford News.

Sveriges Kommuner och Landstings slutrapport ”Taligenkänning – utvecklingsarbete gällande digitalt stöd inom den sociala barnavården” från september 2018 finns här. Slutrapporten kompletterades i mars i år med en tilläggsrapport.

 

Region Skåne kapar journalköerna

Saxat ur Dagens Medicin 2018/09/21:

Bristen på medicinska sekreterare fick reumatologen vid Skånes universitetssjukhus att ge den självskrivande diktafonen en ny chans. På åtta månader har antalet oskrivna diktat mer än halverats.

I början av året hade reumatologen vid Skånes universitetssjukhus i Lund och Malmö 3 500 oskrivna, så kallade lågprioriterade diktat. Den sista augusti var antalet nere i 1 500.

Förklaringen är att kliniken sedan maj använder ett diktafonsystem med taligenkänning. Det innebär att text skrivs in i patientjournalen samtidigt som läkaren dikterar vad som ska stå. Lösningen underlättar inte bara för de medicinska sekreterarna. Den spar även tid för läkare och sjuksköterskor.

Läs mer här.

 

 

 

 

Primärvården under press

Det är inte bara arbetsbördan.

En åldrande befolkning, ansträngda budgetar och ett allt mer växande berg av pappersarbete försvårar dagligen arbetet för allmänläkare och medicinska team inom primärvården.
Och det är inte bara arbetsbördan i sig, utan även utmaningen av ökad komplexitet, nya behandlingssätt och ett övermått av nya verktyg och tekniker.

Vikten av klinisk dokumentation

Att högkvalitativ och korrekt dokumentation är av högsta vikt för sjukvården är känt sedan länge, men även av största vikt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

För primärvården är kompletta, korrekta och uppdaterade journaler avgörande för en bättre vård, bättre kunskap om patienten och säkrare diagnoser. Är den kliniska dokumentationen riklig, beskrivande och uppdaterad är det mer troligt att vårdpersonal kan leva upp till de legala, finansiella och regelmässiga mål som är uppsatta.

För patienter leder det till en bättre upplevelse, kontinuitet i vården samt förbättrar utgången och ökad säkerhet.

Även den bredare sjukvården drar nytta av bättre klinisk dokumentation – det leder till bättre statistiska underlag för bland annat bemanning och budget.

 

Dokumentation kräver en avsevärd andel resurser

En svensk statlig utredning från 2016 (Göran Stiernstedt et al, SOU2016:2) slår fast att den administrativa bördan har ökat inom den svenska hälso- och sjukvården. Samma utredning pekar också på att brister i information och kommunikation leder till en stor del av de dokumenterade vårdskadorna – bland annat feldiagnostik, försenad diagnos som inaktuell kunskap som bovar i dramat. Här pekar utredarna på, citat, ”Många system bygger på en föråldrad logik som utgår från ’pappersjournalen’ där de möjligheter som skulle ges av en elektronisk lösning inte används”. (SOU 2016:2, s.26)

Nuance studie är gjord inom den brittiska primärvården, som i mångt och mycket liknar vår svenska primärvård och strävar efter att vara papperslös till år 2020. Den brittiska primärvården har också varit pådrivande faktor för en övergång till tekniska och digitala lösningar för en effektivare vård.

Tekniska barriärer

Trots sin position som drivande inom tekniska lösningar nämns tre primära utmaningar som ett hinder för ny teknologi: Volym, eftersläpning och kvalitet av dokumentationen.

Lite siffror:

99% av den tillfrågade brittiska vårdpersonalen anser att skapandet och bearbetandet av patientdokumentation är en börda för dem i det dagliga arbetet.

70% ansåg att finansieringen var en nyckelfråga när det kom till att implementera ny teknologi.

40% hänvisade till bristande IT-kunskap och erfarenhet som ett hinder.

33% hävdade att bättre teknologi skulle minska bördan av pappersarbete.

 

Att bygga broar mellan tekniken och primärvården

Hur kan man frigöra vitala resurser, spara tid och pengar genom ny teknologi?

Enkelt sammanfattat kan man peka på fem tydliga fördelar för sjukvårdspersonal som använder digitala lösningar från Nuance:

1 – Tal till text är tre till fyra gånger snabbare än att skriva för hand.

2 – Möjliggör direkt dokumentation med patienten i rummet.

3 – Snabb navigation och mindre klick i den digitala miljön

4 – Strömlinjeformade och förenklade kliniska dokumentationsprocesser.

5 – Frigjorda resurser i form av administrativ personal.

 

Ta tillbaka tiden

Förutom förbättringar i kvaliteten av den kliniska dokumentationen visar också studier och feedback från brittiska läkare individuella tidsvinster på mer än en timme om dagen.

I en brittisk kontext innebär det, i ren tidsvinst, tid för ytterligare 5-6 patienter per läkare och dag.

Den här extra kapaciteten går självklart att använda på många olika sätt. Till exempel kan den extra timmen användas till fler akuta ärenden eller drop-in besök, eller för att minska ner på användandet av vikarier.

”Stressnivåerna har sjunkit, vi har gjort omfattande kostnadsbesparingar, vi är bättre på att hantera stigande patientantal, att besvara brev tar kortare tid, och mer än något, så är vår medicinska dokumentation mer komplett och korrekt än innan” – citat från Chris Watson, CEO, Waterloo Medical Group (Nuance, The primary care pressure cooker, NUAN-DI-001-WP-UK, 2017)

 

Att fånga en mer korrekt och komplett patienthistoria i realtid

Case Study – Heatherlands Medical Centre, Upton, Wirral – UK

Med över 4000 patienter årligen kämpade Heatherlands med att producera högkvalitativ dokumentation. Sekreterare spenderade timmar för att transkribera diktat från analog dikteringsutrustning, som både var dyr och producerade dålig ljudkvalitet.

De tog ett krafttag för att öka effektiviteten, så Heatherlands bytte till klinisk taligenkänning teknologi från Nuance. Resultatet?

–          Mer detaljerad, beskrivande och uppdaterade patientjournaler.

–          Effektivare konvertering till digital dokumentation.

–          Bättre uppföljning av ostrukturerade och strukturerade data för att beskriva kontext och principer.

Taligenkänningen hade också den effekten att patienten återigen hamnade i första rummet. Läkarna spenderade mindre tid vid tangentbordet med anteckningar och mer tid fokuserad på patienterna, som i sin tur kände en förnyad känsla av betydelse och välmående.

I många fall när dikteringen ägde rum i realtid, under konsultationen, hörde patienterna vad som antecknades i deras journaler. Som en följd kände de sig mer som en del av processen och mer involverade i sin egen vård.

 

Sammanfattning

För allmänläkare som är överväldigade av klinisk dokumentation, kan taligenkänning vara lösningen genom att:

–          Vara en hjälp för bättre kliniska beslut

–          Förbättra kommunikationen internt och mellan multi-medicinska team.

–          Snabbare nå kvalitets och ekonomiska mål

–          Reducera risken för felbehandlingar

–          Ökad förberedelse för Vision e-hälsa 2025

Genom att fånga patientens historia mer effektivt leder taligenkänning till bättre utfall och en mer konsekvent upplevelse för patienten. Det minskar den administrativa bördan av dokumentation, frisätter sjukvårdspersonal för att lägga tid på de mer primära vårdområdena och vård av patienter.

 

Vill ni läsa om dessa studier i sin helhet hittar ni dem på webben –

”The primary care pressure cooker – overcoming the challenge of clinical documentation in general practice”   http://engage.nuance.co.uk/primary-care-pressure-cooker

“Effektiv vård – slutbetänkande av En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården” SOU 2016:2  http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2016/01/SOU-2016_2_Hela4.pdf

 

Läs mer

SKL – Projekt taligenkänning i socialtjänsten

Saxat från Sveriges Kommuner & Landsting:

Taligenkänning – resultaten av testpiloten klar

SKL har med hjälp av socialsekreterare i den sociala barn- och ungdomsvården testat om taligenkänning, en teknik som möjliggör digital diktering, kan hjälpa till att effektivisera dokumentationen i den sociala barnavården. Resultaten av testen är positiva och SKL planerar ge kommunerna stöd att upphandla tjänsten.

Projektets övergripande mål var att ta reda på om användningen av taligenkänning medförde att dokumentationen blev mer effektiv och tidsbesparande, samt mer transparent.

Läs mer här.