Digital Hälsa 2019-09-09: Taligenkänning växande teknik i välfärdssektorn

Helen Kenzler, vd för Max Manus, kan konstatera att efterfrågan på lösningar baserade på taligenkänning för dokumentation inom socialtjänst, hälso- och sjukvården nu växer snabbt i Sverige. Den svenska marknaden för applikationer som omvandlar tal till text har hittills varit betydligt större i Norge och Danmark än i Sverige. – Foto: Jonny Sågänger
Taligenkänning växande teknik i välfärdssektorn
Tekniken för att använda rösten istället för fingrarna på tangentbordet för att skapa skriven text har under de senaste åren blivit alltmer etablerad inom framför allt hälso- och sjukvård i Norge och Danmark.
I Sverige däremot har marknaden för lösningar för taligenkänning inom välfärdssektorn vuxit långsamt – tills för ett drygt år sedan. Det menar Helen Kenzler, vd på det norska it-företaget Max Manus dotterbolag i Sverige. Hon minns mycket tydligt när försäljningen på den svenska marknaden började ta fart.

– Startskottet för den kraftiga ökningen av försäljningen av våra lösningar för taligenkänning till välfärdssektorn kom en dag i juli förra året, jag tror det var den elfte. Då fick jag ett samtal som ledde fram till en större beställning. Samtalet blev det första i en rad kontakter som resulterade i en snabbt växande försäljning både inom hälso- och sjukvård samt kommuner under resten av 2018 och hittills i år, säger Helen Kenzler till Digital Hälsa.

Socialsekreterare inom socialtjänsten, läkare och annan vårdpersonal som använder Max Manus digitala lösning för taligenkänning får sitt tal via datorn omvandlat till text som överförs till valfritt program, applikation eller webbtjänst.

Vad ligger bakom det växande intresset för Max Manus lösning för taligenkänning inom hälso- och välfärdssektorn i Sverige?

– Det är ett antal faktorer som driver på utvecklingen. Men en viktig orsak är att tekniken bidrar till att aktiviteter inom till exempel vårdprocessen kan accelereras tack vare att läkare och annan vårdpersonal med hjälp av taligenkänning får sina anteckningar dokumenterade direkt in i patientjournalen eller andra vård-it-system. Problemet med diktat som inte blir inskrivna och orsakar fördröjningar i vårdprocessen kan elimineras. Genom att dokumentationen dessutom omgående kan signeras av behandlande läkare, så kan patienten genast få tillgång till dokumentationen i sin journal på nätet, säger Helen Kenzler.

Hon poängterar även att det finns en studie från Stanford University som visar att det går cirka tre gånger snabbare att tala in en anteckning jämfört med att skriva samma anteckning med tangentbord.

– Många läkare och andra yrkesgrupper – inom såväl privat som offentlig vård – dokumenterar på egen hand genom att skriva. Med taligenkänning kan vårdens resurser nyttjas mer optimalt och fler patienter kan snabbare flöda genom vårdsystemet, säger Helen Kenzler.

Studien från Stanford University visar även att kvaliteten på dokumentationen blir 20 procent bättre vid användning av taligenkänning, jämfört med inskrivning med tangentbord.

Max Manus tillväxt är ett resultat av målmedveten marknadsföring i samband med till exempel Vitalis-mässan, företagets försäljningsargument och samarbete inom Sveriges Kommuner och Landstings utvecklingsarbete kring effektivisering av dokumentationen genom taligenkänning. Det växande antalet kunder finns inom offentlig förvaltning och hos privata vårdgivare. Vissa av de offentliga kunderna köper Max Manus lösning genom att göra avrop från ramavtal som hanteras av SKL:s upphandlingsverksamhet SKL Kommentus.

– Flertalet stora privata vårdgivare använder i dag Max Manus taligenkänning. Bland våra regionkunder finns Skåne, Östergötland, Uppsala och Jämtland-Härjedalen. Dessutom används lösningen av ett 30-tal kommuner. Fler och fler kunder tillkommer i allt snabbare takt, säger Helen Kenzler.

Hon menar att försäljningen även drivs på av att fler och fler av de presumtiva kunderna inser att implementeringen av taligenkänning för dokumentation blir ett lämpligt tillfälle att göra en omfattande analys av befintliga processer, för att sedan ta tillfället i akt att effektivisera.

Det finns uppgifter om att mellan åtta och nio av tio läkare i Norge använder taligenkänning i sitt arbete med vårddokumentation. I Sverige använder i dag färre än en av tio tekniken.

Varför har det dröjt längre för tekniken med taligenkänning för vårddokumentation att slå igenom i Sverige?

– Vår analys är att de lösningar som introducerades i Sverige för ett antal år sedan var av så låg kvalitet att taligenkänning som teknik fick ett dåligt rykte, som spreds över hela landet. De som blev brända på att slösa bort arbetstid på projekt baserade på undermålig taligenkänningsteknik har varit ytterst skeptiska, säger Helen Kenzler.

På den globala e-hälsokonferensen och mässan Himss 2019 i början av året väckte nya tekniker för röststyrning och implementering av dessa tekniker stort intresse inom hälso- och sjukvården.

Har Max Manus planer på att utveckla tekniken för taligenkänning även för röststyrning i vårdmiljö?

– Max Manus erbjuder en egen paketerad tjänst baserad på det internationella företaget Nuance taligenkänningsmotor. Vi samarbetar sedan många år med Nuance, som enligt vår mening är den främsta aktören på taligenkänning. Nuance har produkter och utvecklingsverksamhet inom området röststyrning, säger Helen Kenzler.

Stanfordstudien finns även refererad i publikationen Stanford News.

Sveriges Kommuner och Landstings slutrapport ”Taligenkänning – utvecklingsarbete gällande digitalt stöd inom den sociala barnavården” från september 2018 finns här. Slutrapporten kompletterades i mars i år med en tilläggsrapport.

 

Max Manus <3 Världens barn